Paris

Ni får stå ut med en del memory lane-inlägg. Älskar att minnas och få tillbaka bra känslor.

 
Den återkommande frukosten på Le pain quotidien
 

Jag kan undra varför jag aldrig bott i Paris om jag ändå gillat det så pass mycket att jag varit där sex gånger. 

Alla gånger har jag speciella minnen i från men framför allt när jag praktiserade hos designern Johanna Dauphin och genom den lilla resan som jag gjorde med en kär vän tog första steget ur min (första) utmattningsdepression. Jag gillar att lära mig saker och att jobba med saker jag älskar. För mig är alltså rätt sorts görande nyckeln till välmående. Bara att få klippa i kedjor till smycken eller springa runt och vara bud var för mig en så stor grej :-)
 
Att få sitta på trappen i Montmartre vid Sacre coeur och se ut över alla takåsarna och folk spelar musik och dricker vin. Alltså snälla. Känns som att jag måste dit snart igen.
 
Kaffet. Tiramisun. Varför smakar det så extra bra där? Eller det nybakta brödet med chokladkräm på. 
 
Bilden där jag hoppar är lite speciell för mig. Jag åkte då dit när jag hade svårt att gå på grund av problem och smärtor i ungefär hela kroppen. Så jag åkte i tro om att allt skulle ordna sig, då man blir glad i Paris. Så att jag fick uppleva att både hoppa av glädje men också springa (hade bråttom innan en leverantör skulle stänga för helgen minns jag) var något jag upplevde som väldigt stort. När jag kom hem började jag jobba igen men skar ner från tre jobb till ett.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Allmänt/vardag | |
Upp